En förenklad sammanfattning om viktiga beståndsdelar för svenskt näringsliv.

Därför behövs fler företagare i Sverige

Små som stora företag utgör en grund för det välstånd vi lever i idag. Det är viktigt att gynna företagen genom att företagsklimat som skapar möjlighet för företagen att växa och att skapa nya arbetsmöjligheter. Det svenska företagsklimatet ligger på samma nivå som övriga eu-länder, sett till genomsnittet. Men det finns också tecken på att man behöver stärka förutsättningarna för svenskt näringsliv, en av de tydligaste tecknen är när stora svenska företag hellre väljer att förlägga sin verksamhet utomlands. När företagen flyttar eller läggs ner i Sverige så minskar de ekonomiska resurserna och arbetslösheten ökar. Att satsa på våra svenska företag, kan därför anses gynna vår välfärd på många olika plan. Inte bara skapar det arbetstillfällen, ökar skatteintäkterna men det gynnar också ekonomi, handel, industri, forskning och andra utvecklingsområden.

Svenska företag behöver förutsättningar för att växa

Man hör ofta talas om att svenska företag har svårt att växa sig stora idag. Det är svårt att som svenskt företag nå internationella framgångar. Det finns flera faktorer som bidrar till svårigheter för svenska företag. Att vård, skola och omsorg ska fungera är förutsättningar för alla sunda samhällen, för företagens del är det också viktigt med skattesatser som gynnar företagen och som får dem att vilja stanna i Sverige. Vi har många stora företag i Sverige idag, företag som också har funnits i landet i många år, exempelvis Sandvik, Tetra Pak med flera. Men det är få stora företag som startats senare under 1900-talet. Varför det är så får man ta att titta närmre på. Det är minst sagt politiska frågor som styr hur man på lång sikt bäst ska kunna gynna det svenska näringslivet, politik som främst berör ekonomifrågor, men också exempelvis utbildningsfrågor. Om ett företag ska kunna växa sig stort i Sverige är det också viktigt att vi utbildar arbetskraft med de kompetenser som efterfrågas.

Fackförbunden – historiskt starka

Fackförbunden har sedan 1870-talet organiserat samman arbetstagare inom liknande branscher. Fackförbunden som har till uppgift att föra sina medlemmars talan när det gäller löner och anställningsvillkor,  har historiskt sett varit mycket starka i Sverige. De har också haft en stor påverkan på svensk arbetsmarknad och därigenom även utvecklat och ställt tuffa krav på det svenska näringslivet. Idag ser dock rollen lite annorlunda ut. Undersökningar har pekat på att unga människor ställer sig alltmer frågande till nyttan med fackförbunden, i förhållande till kostnaden. Det är också alltfler idag som väljer att inte gå med i facket. Idag premieras inte sällan individer som får en individuell lönesättning och som själva sköter kontakten med arbetsgivaren. I sådana roller kan fackets betydelse idag ifrågasättas. Andra väljer att vara kvar i facket för den trygghet och försäkring det innebär, om man någon dag skulle behöva hjälp. Hur fackförbunden i framtiden kommer fortsätta påverka det svenska näringslivet beror på den framtida utvecklingen i fackförbunden och intresset för facket hos kommande generationer.

Ett land med framgångsrika innovationer

I olika kartläggningar har man sammanfattat framgångsrika uppfinningar och innovationer som alla kommer från Sverige. Vårt land kan stoltsera med Spotify (från Daniel Ek och Martin Lorentzon), Skype (från Niklas Zennström), Nikotintuggummi (från Ove Fernö), utvecklad skidbindning (Jack Gustavsson) och mycket mer.

I en undersökning gjorde av Cornell university, Insead business school samt av World intellectual property organization fick Sverige ett lysande resultat. Sverige kvalade in sig på topp 3 över de länder som är bäst i världen på innovationer och att därigenom bidra till ny kunskap. Fast till undersökningens minuslista över Sverige ligger vad man anser vara ett kärvt företagsklimat och ett ofördelaktigt skattesystem.